År 1940 införlivades Jalostaja i Huhtamäki-koncernen. Till Jalostajas viktigaste artiklar under krigstiden hörde torrvaror för försvarsmaktens behov. Under krigstiden utvidgades också Jalostajas lokaler i Artukais avsevärt.

Efter krigen var företaget tvunget att hitta nya möjligheter för livsmedelsindustrin, eftersom förädlingen av trädgårdsprodukter var säsongbetonad. Fram till 50-talet hörde bl.a. majssirap, marmelad och saft till Jalostajas produktsortiment.

År 1947 kom Jalostaja ut på marknaden med sina första konserver: gröna ärter och blomkål. År 1948 började produktionen omfatta även fiskkonserver. Vid samma tidpunkt började Jalostaja framställa mild och stark senap som marknadsfördes under namnet Åbo senap (Turun Sinappi). I slutet av 1940-talet var Jalostaja en mångsidig konservfabrik som producerade fisk-, grönsaks-, frukt- och svampkonserver samt marmelad, sylt och senap.

I mitten av seklet bedrev Jalostaja aktivt kontraktsodling. På 1950-talet utvecklade Jalostaja en egen linje för storhushåll och sortimentet växte ständigt. I slutet av 1970-talet tillverkades bl.a. djupfrysta produkter, färdigmat, soppor, såser, förädlade köttprodukter, bagerimaterial och drycker till storhushållskunder. Till kunderna hörde skolor, sjukhus, försvarsmakten samt personalmatsalar.

Jalostajas konservproduktion fick ett rejält uppsving i början av 1950-talet och år 1952 lanserades de fortfarande välbekanta produkterna ärtsoppa, köttbullar och dillkött. År 1955 började olika slag av snabbsoppor tillverkas och år 1956 de första konserverna med helt kött.

Från sillfiske till nutid

År 1955 gav sig Jalostaja i kast med sillfiske och Jalostajan Kalastus Oy grundades. Företaget fick ett eget fiskefartyg. Sommartid fiskades det sill med framgång i de isländska vattnen. I slutet av 1950-talet inleddes produktion av djupfrysta produkter, vilket ledde till att Jalostajas lokaler i Åbo utvidgades än en gång. År 1961 började Jalostaja tillverka Piltti barnmat. Efterfrågan var många gånger större än kapaciteten trots att arbete utfördes i tre skift i fabriken. Fabriken utvidgades därför ett flertal gånger under 1960-talet. Då konservproduktionen ökade köpte Jalostaja Suomen Säilyke Oy år 1965, konservfabriken Marke år 1967 och fiskkonservföretaget Oy Noster Ab år 1968.

År 1926 grundades Oy Sotilassäilyke Ab som år 1927 döptes om till Mensa Oy. Mensa övergick i Huhtamäki-koncernens ägo år 1960. Till Mensas produkter hörde på den tiden bl.a. korv av olika slag, färdigmat, konserver samt djurmat. År 1975 införlivades Mensa som Jalostajas resultatansvariga enhet. På samma gång satte fabriken fokus på färskvaror. År 1984 började Jalostaja tillverka olika slag av färdigmat och år 1985 började produktionen omfatta även djurmat.

Apetit pakaste Oy införlivades med Jalostaja år 1987 men såldes senare, närmare bestämt år 1989. I årsskiftet 1991–1992 köpte Unilever Jalostajas aktier av Huhtamäki. I slutet av år 1997 sålde Unilever lokalerna och en del av produktionen till Nestlé. Detta innebar stora omvälvningar för Jalostaja.

År 1998 köpte Oy Lunden & Co Ab hälften av Jalostajas ursprungliga lokal i Artukais av Nestlé. Varumärket Jalostaja överfördes också till Lunden år 2002.

Lundens historia

År 1959 grundade egenföretagaren Uuno Lundén en köttaffär på Lemminkäinengatan i centrum av Åbo. Företaget producerade förädlade köttprodukter och gick under namnet Lundenin Liha.

Efter Uunos död år 1973 gick företaget i arv till Uunos hustru Helena Lundén samt till dottern och de fem sönerna. Bröderna Hannu och Tapio Lundén fortsatte verksamheten i sin fars fotspår och grundade företaget Oy Lunden Ab.

Företaget verkade inom skeppsfurnering och ägde även en pälsfarm som på den tiden fanns i Tortinmäki. År 1982 inleddes tillverkning och produktion av inhemska köttprodukter på Kalevavägen.

År 1988 köpte företaget ett förtillverkningskök av Silja Line som till en början var i bruk i Helsingfors men senare flyttades till Åbo. År 1994 grundades Oy Lunden Food Ltd. som flyttade från Kalevavägen till Lemminkäinengatan och LSO:s gamla konservfabrik. Samma år flyttade kontoret och Catering till hamnen.

År 1988 köpte Oy Lunden Ab Jalostajas lokal av Nestlé och därmed befann sig hela företaget för första gången under samma tak. Därifrån framöver har Jalostaja och Lunden en gemensam historia.

Aura senapens ursprung

I samband med att Oy Lunden Ab köpte Jalostajas lokal av Nestlé år 1998 övergick även underleverantörskontraktet som gällde Åbo senap till Lunden. Tidigare hade underleverantören Nestlé tillverkat Åbo senap för Unilever. Underleverantörskontraktet var i kraft ända till år 2002 då Unilever informerade Lunden om sina planer på att flytta senapstillverkningen till Uppsala, Sverige. Som slutlig tidpunkt angavs maj 2003. Som många andra finländska tillverkare gjorde Lunden sitt yttersta för att köpa rätten till Åbo senap, men priset var så högt att företaget inte kunde gå med på det.

I den tillspetsade situationen beslöt Lunden att skapa ett eget varumärke för senap. Senapsmästarnas gedigna kunnande och erfarenhet var ju fortfarande företagets trumfkort. Resultatet av namntävlingen som ordnats var att den nya senapen döptes till Aura senap (Auran sinappi). Senapen släpptes ut på marknaden i mars 2003. En offentlig hemlighet är att Aura senapens frön mals i företagets egna kvarnar medan andra tillverkare tillverkar sin senap av färdigt senapsmjöl.

Mellan Unilever och Lunden gick diskussionens vågor tidvis höga kring huruvida Aura senap var en kopia av Åbo senap både i fråga om utseendet och om smaken. Diskussionerna fördes till och med på rättslig väg. Slutresultatet var dock positivt ur Lundens synvinkel. Unilevers rättigheter hade inte kränkts och i opartiska smaktest hittades klara skillnader mellan de två senapssorterna.

Pro Senap

När Markku Haapio och Visa Nurmi hösten 2002 fick höra ryktet om att tillverkningen av Åbo senap ska upphöra i Finland bestämde de sig för att tillsammans göra någonting åt saken. De startade Pro Senap rörelsen. Målet var att få Unilever att återkalla sitt beslut och fortsätta tillverkningen av Åbo senap i Lundens fabrik i Åbo eller sälja varumärket till Lunden.

Pro senap rörelsen fick en egen webbplats och FNB informerades om denna viktiga nyhet. Dekaler, rockmärken och flygblad delades ut och rörelsen fick reklamutrymme i landets ledande tidningar. Rörelsen fick också stöd av kändisar som Matti och Teppo, Tamara Lund, Kaari Utrio, Loka Laitinen, Karita Mattila och Saku Koivu. På två veckor skrev 40 000 personer under namnlistan som fanns på webbplatsen.

Även om det offentligt misstänktes att Lunden själv var med i Pro Senap rörelsen är dessa misstankar ogrundade. Företaget var en av sponsorerna bakom rörelsen, men de drivande krafterna var Visa Nurmi och Markku Haapio. Tack vare dem var medieklimatet gynnsamt genast från början, vilket gjorde det betydligt lättare att lansera den nya produkten Aura senap.